Jord, luft, eld och vatten - fyra krafter, fyra riktningar

En gång i tiden var vi helt utlämnade åt naturen krafter.Vi var, för vår överlevnad beroende av hur de fyra elementen, jord, luft, eld och vatten samverkade och de är en förutsättning för liv. Synsättet att det är dessa fyra krafter som är grunden i allt som existerar är för oss västerlänningar mest bekant genom de grekiska filosoferna. Föreställningen är dock mycket äldre än så och dessutom spridd över hela världen. Enligt indisk tradition är de fyra elementen skapade av Den Stora Modern Kali, i andra traditioner är det samma Gudinna men med ett annat namn som skapat elementen. I yngre traditioner som t ex kristendomen är de skapade av en Gud. Eftersom föreställningen om de fyra elementen är världsomspännande och livsbetingelserna faktiskt varierar rätt kraftigt mellan olika platser på jordklotet finns det olika traditioner kring vad de olika elementen förbinds med.

Det är dessa fyra element, förbundna med de fyra väderstrecken man arbetar med och använder i helande, heliga ritualer. I de flesta naturreligioner arbetar man rituellt i en cirkel med de fyra elementen placerade i de fyra väderstrecken. I min beskrivning av elementen utgår jag huvudsakligen från Starhawks bok ”The Spiral Dance: A Rebirth of the Ancient Religion of the Great Goddess”, men också från annan litteratur samt från egen erfarenhet. Beskrivningen nedan är min tolkning utifrån mitt förhållningssätt och min relation till elementen. Var och en kan skapa sin egen förklaringsmodell bara man vet varför den ser ut som den gör. Det är dock viktigt att komma ihåg att när man skapar cirkeln är den en förtätad bild av kosmos och att man därför måste föja den naturliga cykeln, dvs att sommaren kommer efter våren och skymningen före natten.

Bild: Martina Toivonen

Jorden är det element vi går och står på och vår egen fysiska kropp. Jorden är vår föda och vi föds in i jorden, in i vår kropp, ur jorden, ur vår moders kropp. Jorden är myllan, den goda matjorden och det är ur jorden den fuktiga doftande mossan växer. Jorden är Modern som när och föder oss och det är i naturen, i allt som växer, som hon manifesterar sin skönhet.
Jorden är grunden varur allt utgår, förbundet med död, med vinter, mörkmåne och natt. Gudinneaspekt är dödens och underjordens Gudinna, här i norden heter hon Hel. Det är först genom döden vi blir hela att kunna återfödas. Men alla Moder Jordgudinnor är förbundna med både födelse och död och själv arbetar jag gärna med Omma, en troligtvis uråldrig Moder Jordgudinna med Omberg, mellan östgötaslätten och Vättern, som sin heliga kultplats.
I cirkeln placerar jag elementet jord i norr där Himmelsgudinnan med sin slända, polstjärnan, spinner livets tråd. När Hon spinner roterar himlavalvet, natt och dag skapas.
Att arbeta med jordelementet är att lära sig släppa taget om gamla tanke- och förhållningssätt för att ge plats åt ny växt. Det är också att arbeta med den fysiska kroppen och hur man när och föder sig i detta jordeliv, med pengar, bostad och arbete samt med hur man förhåller sig till jorden/naturen och till det som växer och lever här tillsammans med oss. Det är genom jordelementet våra tankar och idéer manifesteras, tar konkret form och blir synliga både för oss själva och andra. Här omvandlar vi vår kreativa energi till skapande handling.
Jordelementet är kvinnligt, en av dess färger är grönt, naturens harmoniska gröna. Jord är också förbunden med svart. Svart är inte en färg i egentlig mening, utan en kraft, kraften hos det potentiella, det ännu icke skapade.

Luften är Gudinnans andedräkt, atmosfären som omger jorden. Utan atmosfären skulle jorden vara en död planet och vår fysiska kropp överlever heller inte en lång stund utan luft. Luft är också det snabbaste elementet. Luften förbinds med vår mentala förmåga, med medvetande och tanke. Luften är, precis som tanken, snabb och rörlig, den förändrar det som är och söker nya vägar. Luften rör sig fritt, tränger in genom dörrspringor och nyckelhål för att i nästa stund ruska om trädets krona.
Luften är nyfödelse förbunden med våren, nymånen och gryningen. Gudinneaspekt är jungfrugudinnan. Här kan man arbetar med t ex den anglosaxiska gudinnan Eostrae, hon som gett väderstrecket sitt namn (east, öster men också easter, påsk).
I cirkeln placerar jag luftelementet i öster. I öster går solen upp - gryningen kommer med dagens, ljusets, klarhet. Det som har vilat i mörker blir åter synligt.
Att arbeta rituellt och magiskt med luftens element är att medvetandegöra sig själv, lyfta upp i ljuset, skärskåda, utvärdera och bedöma. Det är också att lära sig fokusera, att ge den mentala kraften en riktning. Men vi ska komma ihåg att i sin största kraft rör sig luften i en spiral inte i en linje.
Luftelementet är manligt och dess färg är gult, solen i sin upplysande aspekt.Elden är värme och hetta. Elden är solen. Här i norden heter hon Sunna och är den gudomliga gnistan som inspirerar oss (in spirit, i anden). Elden är också den glödgande magma i jordens innandöme. Varken solen eller den glödgande magman kan vi närma oss helskinnade eftersom deras hetta är enorm. Så är också eldens element de intensiva utåtriktade känslornas element. Den eld vi använder för att värma upp våra bostäder och tillreda vår föda har enligt de flesta myter kommit till oss antingen som en gåva eller som stöld från gudarna.

Elden förbinds med fullkomning, med sommar, fullmåne och solens zenit. Gudinnesapekt är den mogna, fruktbara och här kan man arbeta med t ex den nordiska vanagudinnan Freja, kärlekens och frukbarhetens gudinna.
Att arbeta med eldens element är att arbeta med sin känslo- och viljekraft, att lära sig hantera dessa krafter konstruktivt. Att använda elden så den värmer och föder oss, håller oss levande, men att se till att den inte okontrollerat flamma över och bränna upp vårt hus (oss själva).
Eld är ett manligt element vars färg är rött - hettans och blodets färg.Vatten är vårt första element, urhavet ur vilket vi föds. Både vi djur, växter och jorden själv består till större delen av vatten och vi behöver ett konstant tillflöde av vatten för att leva. Jorden är till stor del täckt av hav, sjöar och vattendrag. Nere i urberget och under jordytan flödar vatten. Vi möter vatten som ett stilla renande vårregn men också som stormande hav och dånande vattenfall.

Vatten är renhet förbundet med höst, med måne i nedan och med skymning. Gudinneaspekten är den gamla visa och den keltiska havsgudinnan Mari är här i sitt eget element.
I cirkeln placerar jag vattnets element i väster, solnedgångens väderstreck. I skymningen suddas de individuella konturerna ut och börjar sammansmälta till en helhet.
Att arbeta med vattnets element är att lära sig lita till och använda sin intuition. Det är att utveckla sin inkännande, empatiska förmåga både gentemot sig själv och andra, sin förmåga att känna kärlek. Att arbeta med vattenelementet är också att till medveten nivå lyfta fram och använda sina minnen, att minnas, inte bara sina egna erfarenheter utan också sina kroppsminnen på gen- och cellnivå. I dessa minnen finns hela vår historia, ända till urtidens urhav, bevarade.
Vattenelementet är kvinnligt och dess färg är blått, himlen som speglar sig i vattnet och vattnet som speglar sig i himlen.

Att arbeta rituellt i cirkeln är ett sätt att arbeta med elementen. Det är att överskrida tidens och rummets lagar, att i hängivelse dansa livets dans, att upphäva dualismen och uppleva helheten - allt är ett, att fördjupa kosmos i sig själv. Men det är inte i ritualen utan genom vardagen vi har störst möjlighet till fördjupning genom att arbeta med elementen. Att upptäcka vilket som är ens favoritelement i olika situationer, att börja prova att använda andra element än det man brukar och att utforska vilket element som fungerar bäst i olika situationer är att ge sig själv ökad kapacitet att möta livets överraskningar. När vår förmåga att möta överraskningar ökar tillåter vi oss själva att vara nyfiknare på livet och får mod att tänja våra egna gränser och begränsningar.
Jag avslutar med en modern galder, en kraftsång, på välkänd melodi (Nu grönskar det).

I samklang med och av jord, luft, eld
och vatten får vi kraft,
att i skönhet vandra med Moder Jord
få styrka hon alltid haft.
Var dag är som en gyllne skål
till brädden fylld med vin.
Så drick min vän, drick sol och doft
ty dagen den är din.
Var natt är som en silverskål
till brädden fylld med vin.
Så drick min vän, drick mörker och doft
ty natten den är din.

1997 Elisabet Lindén (Naud Vanarot)